Pondicherry
Helgen spenderade vi i Pondicherry, en stad söder om Chennai som tidigare var en fransk kolon. Marie Nordh och Manuel från Tyskland var också med. Det var verkligen en kontrast till Chennai, lugnt och skönt och vi kunde faktiskt promenera på gatorna utan en massa tutande autos. Vi passade på att dricka vin till maten eftersom restaurangerna i Chennai inte har alkoholtillstånd. 
På lördagskvällen träffade vi fyra svenskar. Vi åkte tillsammans med dem till en privat fest i Auroville som vi blev inbjudna till av bartendern. Auroville är en internationell, alternativ by som byggdes på 60 - talet i formen av en galax. Svenskarna tömde sin minibar sen tog vi två autos till festen. Vi hann inte vara där särskilt länge förrän festen var slut men då tog vår auto som vi hade hyrt hela kvällen och åkte till Auroville beach. Där fullmånen lyste upp stranden och det var varmt och härligt. Vi satt och pratade med vår autoförare som berättade sitt livs historia, efter det tyckte vi inte längre att vi hade betalat honom ett överpris för kvällen!
På söndagen besökte vi Auroville visitor center, det enda stället i Auroville man kan åka till om man inte vill stanna och bo och jobba i byn i minst två veckor. Här lever folk alternativt och jobbar med olika projekt som förnyelsebar energi, meditation, dans mm. De är en blandning av 35 nationer, en tredjedel är indier.
Att få tag på en buss i Indien är en krånglig process om man inte vet hur systemet fungerar. När vi skulle åka tillbaka till Chennai tog vi oss till busstationen i Pondicherry. Alla bussar vi såg var skrangliga gamla och överfulla. Vi lyckades tillslut lista ut vilken kö vi skulle stå i för att köpa biljett, eller egentligen köpa en reservation till en buss, bussbiljetten fick vi sedan köpa på bussen. Det tog nog en timma att komma fram till kassan, under tiden fick vi uppleva slagsmål mellan otåliga indier. Vår buss skulle inte gå förrän om ytterliggare en timma och det började bli sent. Tillslut hoppade vi på en annan buss som man inte behövde boka. Vi satt trångt i en buss utan fönster och det tog fyra timmar att åka tolv mil. Men det kostade bara åtta kronor!
